From: Ture SjolanderSent: Monday, August 08, 2005 10:39 PMSubject: J K Göran Lambertz för kännedom med förnyad handläggning.(Ref. 28 Juli 2005)Till Justitiekanslern Göran Lambertz, Stockholm Sweden.Jag är övertygad om att du kan på nytt väcka frågan om en kompensation i detta ärende utan formella inlagor med förnyad rättshjälp och nya advokater i ärendet. Det är snarast en principiell fråga om sunt förnuft att ett förstört ryckte genom olaga häktning skall generöst ersättas av staten. Min enda ersättning hittills har utgått för "sveda och värk" med 150.000 kronor, för 63 dagar häktning.Det är också i mångt och mycket inte enbart ett juridiskt spörsmål men snarare ett kulturellt ansvarsområde, om Sverige skall betraktas som varande en kultiverad nation.Du får ett begrepp om den nu tio-åriga kompensations frågan delvis besvarad om du tar tid att titta in på både ny korrespondens och den äldre korrespondensen i ärendet på följande hemsidor.Där finns bl.a en brev växling mellan mig och tidigare kulturministern Bengt Göransson daterad den 28 Juli 2005.För övrig information kan du säkert titta in i ert eget arkiv.Jag hoppas du har kurage att förändra den svenska lagstiftningen för denna typ av vidriga ärenden.Med vänlig hälsningTure Sjolander (svensk i exil)Australienturesjolander@hotmail.comPS/ Eftersom jag inte vet om du kan ta emot en text file via e-post har jag valt att ge dig dessa ovanstående hemsidor på Internet.
Ture
Jag fick just från ABF ditt e-brev där du ber om min e-postadress. Den är
bengt.goransson@abfstockholm.se.
Hör av dig - det måste vara tio år sedan vi sågs: när Olof Palmepriset
delades ut i Hyltebruk.
Hälsning
Bengt Göransson12 Juli 2005
13 Juli 2005Bengt, vilken överraskning !Det stämmer på dagen, året var 1993 och möjligen den 17 augusti. Det var den dagen jag förlorade min son till en katolsk fanatik sekt och har inte haft någon kontakt sedan dess.Du är en märklig man och person Bengt och kanske min enda svenska länk av betydelse för ett återupprättande av min egen person i detta förunderliga nordiska land som jag de senaste åren publikt uttryckt min avsky för.Jag har många gånger under dessa år sedan 1996 önskat mig en kontakt med dig för att få till stånd en normalisering av min relation till Sverige och de folkvalda ledarna som på intet sätt haft intresse av en dialog med mig.Jag fick 150.000 kronor av Rikskanslern för "sveda och värk" men har aldrig fått en skriftlig publik ursäkt sedan min skandalösa olagliga häktning i Januari 1996. Vi taldes vid då som hastigast per telefon från polishäktet i Stockholm under mina två månaders isolering där.Vad du sa till mig den dagen var korrekt "tio årsdagen av Palme mordet" och pressen och övriga betedde sig som hygenor.När jag slutligen vandrade ut mötte jag en gammal bekant Sten Heckscher som just den dagen och minuten vandrade in som ny chef.En kompensation för mitt totalt förstörda internationella rykte har aldrig ersatts då någon svensk lagstiftning aldrig etablerats i ärenden av detta slag.Du är nu runt 72 år har jag förstått och jag är övertygad om att din hälsa forfarande är god efter dina dagliga simturer i Eriksdals hallen och dina dagliga intellektuella övningar. Själv är jag nu den 19 juli, 68 år.Den advokat Johan Eriksson, som försvarade mig och som äskade kompensation för min ryktesförstöring fick intresse konflikter när hans undomsvän och tidigare arbetspartner blev utnämnd som justitie minister, 1997 tror jag det var; Bodström är väl hans namn.När inte en lagändring kan komma till stånd i Sverige i frågor som dessa har jag svårt att respektera allt tal om demokrati i Sverige.Den mest fundamentala demokrati i ett s.k. civiliserat land, som Sverige hävdar sig att vara, har en skyldighet gentemot folkets rättigheter, att inskriva en klar kompensations lagstiftning för destruktion av personers liv och rykte som en följd av häktingar.Det finns fortfarande personer inom min egen familje krets i Sverige som tror att jag sitter inburad i ett svenskt fänglse och inte nog med det, mina arbetskontakter från alla mina tidigare årtionden i Sverige är nu oframkomliga för mig. Även utomlands har mitt rykte svärtats ned som ett direkt resultat av häktnings processen och den därmed följande och helt förödande publiciteten.Trots allt har jag tagit mig fram i livet och Australien har nu fått duga som mitt hemland sedan dess. Det finns många demokratier här i världen om än inte så genuina som jag trodde Sveriges demokrati var, till dess jag blev svartlistad och utesluten att deltaga i den svenska demokratiprocessen.Jag har offentligen sagt att jag aldrig återvänder till det gamla landet om den svenska regeringen inte sanerar sin nuvarande lagstifting och ger mig en formell ursäkt.Jag vet också att merparten av mottagere av livslånga konstnärslöner hos Konstnärsnämnden under både 60- och 70 talet utsågs av gamla kompisar inom systemet och inte alls för några meriter.Jag vet att du är en hederlig och tuff politiker och jag lägger mitt nu tioåriga problem i dina händer. Jag är övertygad om din förmåga att "bygga broar" och att dina egna kontakter med den nuvarande officiella politiska maskinen kunde, om bara viljan finns, återförena mig med mitt födelse land och under anständiga förhållanden.Det är i mitt stora intresse att föra ett samtal med dig per telefon snarast om du så skulle önska. Vi har gjort det förr med goda resultat som t.ex. Video-Nu organisation som jag startade men som förintades när jag lämnade Sverige för min av Konstnärsnämnden sponsrade resa till Papua Nya Guinea 1987.Kan du tänka dig en brev växling mellan oss med rätten eller nöjet att också publicera vår korrespondens inom snar framtid ?Även om jag gjorde vissa utredningar för Kulturrådet under 70 talet och lärde mig den urbota tråkiga kansli svenskan börjar min svenska att rosta en aning. Men jag kan nog fortfarande göra rätt för mig, med lite svenskspråkiga övningar. Mitt dagliga språk sedan nästan 20 år har blivit uteslutande engelska, som du kan förstå.Låt mig höra av dig Bengt, det skulle vara angenämnt !MvhTureMobile: + 61 (AUS)Attached: Något för dig att läsa!För övrigt kan Google sökmotor ge dig en massiv bild av mig, jag byggt up de senaste 4 åren.
You are art!
by Aapo Saask
"Art is in the soul of the beholder." That is the expression that I associate the most with Ture Sjolander. By reaching into the soul of the individual person, the artist contributes to the building of the collective consciousness - the spirit of our society, our cultural inheritance, our collective subconscious.
In the beginning, art was communication, magic and adornment - all at once. A couple of hundred years ago, the notion of "art" came to be used more and more as a synonym for ornamentation in rich people's homes.
Ever since, there has been a struggle between art as expression and art as decoration (and private property, and later on, even tax shelter). Since most artists want to make a living out of their work, it is easy for the money side to win. This has not been the case for Ture Sjolander. He doesn't say: "Look at my work and buy it!" He says: "I am your mirror."
In order to find the roots of art, he travelled to what is today considered primitive societies in Papua New Guinea. He found body painting and learnt about the original meaning of art - communication, magic and adornment. Many artists have been inspired by body painting and developed it into various expressionistic experiments with erotic undertones, but Sjolander left it as he found it. It is of an ephemeral nature. It cannot be sold at Sotheby's and it cannot be exhibited at the Tate (at least not without losing its soul). Perhaps it can be nailed to a cross? Yes, only he who sacrifices himself for his fellow men, is an artist. But sacrifice does not mean that the artist must be good - or God.
After studying the culture of the Aborigines in Australia, Ture Sjolander did not come out with quaint proposals on how to promote Aboriginal Art as others have done. He saw a bigger picture and wrote: "The Aboriginals still have what we lost: cultural dignity. Undoubtedly the Aboriginal is Australia's richest heritage. The British/Australians have historically proved that they are unable to deal with the problem. These bullies, have always been the problem for the Aborigines and still are, as well as they are the problem for today,s immigrants."
Sjolander's study was commissioned by the Queensland Government. But when it was completed it was not published. The newspapers would not publish the summary. No newspaper would even accept the summary as an ad. Finally, it was broadcasted on a local TV-show. And the Aborigines still live their lives on reservations under very primitive conditions. Although most of Australians are of non-English speaking background (the term used is NESB), the queens dutiful convicts still hold a firm grip of the island/continent.
Going from the most ancient to the most modern, Ture Sjolander has been called to Godfather of computer game-players, because he was the first person in the world who created a film with electronically animated images for TV. From Sjolander's point of view, this was not an individual achievement, he was simply part of a collective process of the development of mankind. I claim he had antennae. "Not at all," he says, "just a curious mind."
In 1997, when Ture Sjolander was invited to work in China, the closed fist was still a very strong symbol in this country. Sjolander displayed two gigantic closed penises (marble knots). Everybody, except customs, understood the symbolism. The statues still remain in Changchun as a reminder that there are many kinds of freedom to be won, in addition to the obvious first one, the freedom from poverty.
Was this a political manifestation? Yes and no and certainly not party politics. Real politics is that which makes society progress, all else is a charade. This is what Sjolander showed the Australian public when he caused a government crisis by prompting the Prime Minister to sign a five-dollar bill. As in many other countries, to scribble on a bill is an illegal act in Australia, and the opposition called for the government to resign.
"Aren't there more important things to argue about?" many Australians asked themselves when the debate was at its worst. Many people realized that their cherished democracy was nothing but a game of chess for the power hungry wannabe aristocracies, and that they themselves were nothing more than pawns.
Another "installation", set in Sweden, made it to the front pages of the nations' two dominating evening papers: "Famous Swedish artist threatens to kill Prime Minister."
The back-ground was that American private eyes had been hired by the Swedish Law Enforcement Authorities to act in the Philippines on behalf of Swedish and American courts in a custody case about Sjolander's son Matu. Sjolander wanted to call attention to the fact that private investigators were cheating the Swedish Government for millions of dollars. He travelled to Sweden. Being a famous artist, he got an appointment with the PM, at that time Ingvar Carlsson, but at the last moment Carlsson had to cancel the meeting to go to a state-funeral in Israel.
Sjolander, who was used to censorship and cancelled exhibitions, laconically told the secretary that the PM would soon have to go to another funeral - meaning his, i.e. Ture's, own, as it was well known that his life was threatened by three contract killers from the Philippines!
The secretary misinterpreted it for a threat against the PM. For this Ture Sjolander's spent two months in police custody. When the private eyes found out about this, they thought of a way to hide their million-dollar-scam, and filed additional complaints against Sjolander. He was supposed to have threatened one of them. In court, the only threat turned out to be to squeal to the PM, unless the privates returned the money to the Swedish Government.
The trial was more interesting to me than any of the more spectacular happenings in the 60'es. The dark lounge suit guys had their pants down during the entire trial (half monty) and yet had the nerve to lie throughout all of it - a rock steady picture added by Sjolander to our common understanding of the world. I wish someone would paint it, remember pants down.
Of course, Ture Sjolander was completely acquitted and was awarded a compensation for the months spent unjustly in police custody. The private eyes were neatly fired and Sjolander was not assassinated. However, cognoscenti and literati in Sweden would say "no smoke without a fire" and a leper was once again (voluntarily) exiled. But, you know, if you have not spent a month or two in jail, you're not a real artist.
Had he lived in the 18th century, Ture Sjolander would have died in front of a firing squad already as a young man. Had he lived in the 19th century, he would have slowly wasted away in a dungeon. But since we are talking about the 20th century, he was only crucified a couple of times - and has resurrected himself by recreating himself. In spite of all this, Sjolander says: "I am not art. You are! I am just your tool, mirror."
Aapo Saask 2004-09-13
______________
Hej igen Bengt,Vänligen läs en del av dessa texter vid tillfälle. Det finns också web länkar i texterna om du är på nätet när du läser om du nu har html i din e-post.HjärtligenTure13 Juli 2005Olof Palmepriset kunde vara lämpligt för mig...Och min gamle bekant från 60-talet har avlidit har jag fått höra, Lasse Hillersberg (statens konstnärslön)
Hej Bengt,Grattis på din uppkommande födelsedag ! Min är nu över...Kan jag förvänta mig ett svar från dig, på mina frågor till dig ?MvhTure SjolanderTextfilen från konst tidskriften KONSTPERSPEKTIV MARS 2005 är attached denna gång..
TureJag har varit på resa några dagar och har inte förrän nu haft möjlighet
att skriva till dig. Under de gångna åren har jag ofta påmints om mötena
med dig, och när jag förra året höll föredrag på ett offentligt möte i
Halmstad undrade jag om du fortfarande hade kontakter i den trakten. Att
du inte bodde i Sverige permanent utgick jag från, och jag minns att du
nämnde att du skulle ha sällskap av din vuxna dotter när du första gången
drog till Australien.Jag visste inte att du efter händelserna för nio år sedan fått ett
blygsamt skadestånd. Den oerhörda uppmärksamheten när du satt anhållen var
ju grotesk.Jag är bara osäker om möjligheterna att så här långt efteråt
ta upp frågan på nytt. För egen del är det nu fjorton år sedan jag lämnade
regeringen och jag har sedan dess inte haft några centrala politiska
beslutande styrelser eller liknande organ. Erfarnheten lärde mig snabbt
att man snabbt förs ut ur "påverkansmiljöerna". Jag har visserliogen haft
uppdrag till vilka jag utsetts av regeringen, så var jag ordförande i
Zornsamlingarna (Zornmuseet i Mora) i tio år, men det ger inga öppningar
till kanslierna. Många tror att jag kan hjälpa dem med att påverka kultur-
och utbildningsdepartementen när det gäller att skaffa anslag, men där är
alla dörrar stängda, något som faktiskt inte alls gör mig sorgsen,
tvärtom, det vore förödande om dagens ministrar skulle ha ett koppel
företrädare springande i huset.Jag tror därför inte att det är mycket jag skulle kunna göra annat än attdu i kontakter/framställningar kan ange att vi känner varandra sedan många år.Och om du trots din önskan att slippa ha med Sverige att göra ändå tar upp
saken igen är jag glad om du låter mig veta det.HälsningBengt Göransson
Bengt,Tack för ditt vänliga svar!Ingen annan heller visste att jag fått en blygsam ersättning för denna groteska händelse inte ens att jag blivit helt frikänd från groteskeriet. Så där ser du med öppna ögon hur den nuvarande lagstiftningen i Sverige snarare fungerar som en ren och skär kriminaliet.Tillåt mig i all vänlighet att publicera denna vår korrespondens på en av mina hemsidor.Tiden för ett överklagande måhända löper ut i Februari 2006 och eftersom jag inte kan erhålla den minsta reaktion på mina framställningar gentemot den nuvarande svenska regeringen blir min enda utväg att låta mina web rapporter på mina hemsidor tala för sig själva. Ditt brev av idag får för mig en alldeles särskild betydelse och min respekt för din person kvarstår för mig som varande en högt ärad person.Jag har dock ingen förhoppning att Justitieministern, Statsministern eller Justitiekanslern har den önskade humanistiska läggningen, att tillstå misstagen med de groteska beskyllningarna som så förödande krossade min karriär som konstnär och person, så sent i mitt liv.Jag är dock säker på att du i egenskap av varande en högt ärad person och svensk politiker av klass kan föra ett samtal "off-record" med dina inflytelserika betrodda politiska vänner fortsättingsvis. I kombination med mina publicistiska framställningar på Internet kanske frågan om en radikal lagändring om ersätting kan komma till stånd och andra "olycksfåglar" kan i framtiden få en chans till publik upprättelse. Det är väl värt att försöka !Så låt mig med en rad från dig få ditt godkännande av att vår korrespondens kan bli publikt publicerad som jag föreslår. Jag bifogar texten till dig som attachment.Tack igen för din vänlighet och låt oss fortsätta att hålla vår kontakt vid liv, så länge vi varar .MvhTurePs- Jag vore glad att få ditt telefon nummer för att kort samtal med dig inom en snar framtid, det vore kul med en röst kontakt i denna E-postliga elektroniska värld av idag, som omväxling.
----Original Message Follows----
From: "Bengt Göransson" <bengt.goransson@abfstockholm.se>
To: Sjolander turesjolander@hotmail.com
CC: turesjolander@hotmail.com
Subject: Re: E-postadresser
Date: Thu, 28 Jul 2005 15:17:59 +0200
Ture
Du publicerar mitt brev om du vill. Jag brukar stå för det jag säger och
skriver därför inte hemliga brev.
Hälsning
Bengt Göransson
Tack min Vän ! Jag misstog mig aldrig på Dig. Och själv är jag och förblir lika öppen.
Mvh
TureJag lägger in texterna på bl.a följande bittra hemsidor: