www.swedish.homestead.com/

newstime2007.com

Konsten det är Du!

av Aapo Saask


"Art is in the soul of the beholder", är det utryck jag mest förknippar med Ture Sjölander. Genom att nå in i själen på individen kan konstnären/människan ge sitt bidrag till bygget på människans / de andra människornas gemensamma medvetande  samhällsandan, kulturskatten, det kollektivt undermedvetna

Ursprungligen var konsten alltid kommunikation, magi och utsmyckning på samma gång. För några hundar år sedan började begreppet konst alltmer att användas om utsmyckningar i burgna hem. Sedan dess har det varit en dragkamp mellan konsten som uttryck och konsten som dekoration (och förmögenhet, sedermera skatteplanering). Eftersom de flesta konstnärer vill försörja sig på sitt arbete är det lätt att den senare aspekten tar överhanden.

Så har det inte varit för Ture Sjölander. Han säger inte "titta på mitt verk och köp!" Han säger. "Jag är en spegel för dig!"

För att finna konstens rötter reste han till det som idag betraktas som primitiva samhällen i Papua Nya Guinea. Han fann kroppsmålningen och lärde sig konstens ursprungliga uttryck av kommunikation, magi och dekoration. Många har tagit med sig inspirationen och vidareutvecklat kroppsmålning till olika expressionistiska experiment med erotiska övertoner, men Ture Sjölander lämnade den där den var. Det är en efemär konst. Den kan inte säljas på Bukowskis och den kan inte ställas ut på Moderna Museet (utan att förlora sin själ). Kanske kan den spikas upp på ett kors? Jovisst, konstnär är bara den som offrar sig själv för människorna. Men det betyder naturligtvis inte att konstnären måste vara god  eller Gud.

Ture Sjölander har kallats för dataspelarnas Gudfader för att han var den första i världen som skapade en TV-film med elektroniskt animerade bilder. Från Ture Sjölanders synpunkt var det naturligtvis inte en individuell prestation  han deltog helt enkelt i en kollektiv utveckling av människans erfarenheter. Men han hade känselspröt påstår jag. Inte alls  "bara ett öppet intellekt", säger han.

När Ture Sjölander bjöds in att ställa ut i Kina 1997 var den knutna handen fortfarande en stark symbol i landet. Ture Sjölander ställde ut en jättestor knuten penis av svensk marmor. Alla utom tullen förstod symboliken. Var och en på sitt sätt. "Knuten penis", memorial for hans son Matu med titeln; "Love Forever" står fortfarande kvar i Changchun som en påminnelse att det finns många slag av frihet att vinna utöver den första uppenbara - friheten från nöd.

Var det en politisk manifestation. Javisst, men inte en partipolitisk. Politik är det som för samhället framåt. Allt annat är taskspeleri.

Ture Sjölander visade detta för hela det australiska folket när han vållade en regeringskris genom att be premiärministern signera en dollarsedel. Att rita på sedlar är förbjudet i de flesta länder och oppositionen krävde regeringens avgång. Det finns väl viktigare saker att bråka om tänkte australiensarna när debattens vågor gick som högst och en och annan insåg att deras omhuldade demokrati bara var ett spel mellan olika aristokratier där de själva var brickorna i spelet.

Denna installation väckte stor uppmärksamhet i Australien. Men en annan installation som utfördes i Sverige gick spårlöst förbi, trots att den hamnade på bägge kvällstidningarnas löpsedlar. Hela löpt: "Känd svensk konstnär hotar Ingvar Carlsson till livet."

Ture Sjölander ville uppmärksamma staten på att de privatdetektiver som hade engagerats av FBI för att agera för svenska och amerikanska domstolars räkning i Filipinerna i en internationell vårdnadstvist som gällde Ture Sjölanders son Matu lurade staten på miljonbelopp.

Som den kände konstnär han var hade han fått tillträde hos statsministern, men i sista stund ställde Ingvar Carlsson in mötet. Han var tvungen att gå på en begravning. Tungt vägande skäl tycker väl de flesta. Ture Sjölander, som var van vid censur och inställda utställningar, sa då lakoniskt till sekreteraren att då skulle Ingvar Carlsson få se på en till begravning  och menade sin egen. Sekreteraren missuppfattade det hela och tog det som ett hot mot statsministern och Ture Sjölander fick sitta fyra månader i häktet. När FBI fick reda på detta kom de på ett sätt att dölja sin miljonsvindel och lämnade även de in en stämningsansökan mot Ture. Han hade hotat även dem. Hans hot bestod i att om inte FBI lämnade tillbaks pengarna till staten skulle han berätta för statsministen.

Rättegången var mer givande för mig är någon av Pontus Hulténs med rätta legendomspunna utställningar. Att se åklagare och en hel del andra prominenta personer stå med brallorna nere under en hel rättegång och ändå ha mage över brallorna att ljuga hela tiden bidra en hel del till våra gemensamma erfarenheter.

Ture Sjölander blev naturligtvis helt frikänd och tilldömdes en ersättning för sina månader. Ingvar Carlsson levde vidare och FBI behöll sina pengar. Men ingen rök utan eld sa man i konstvärlden  en spetälsk gick än en gång i frivillig lansflykt.

Hade vi befunnit oss på 1700-talet hade Ture Sjölander blivit arkebuserad redan i unga år. Hade det varit på 1800-talet skulle han ha försmäktat i en fängelsehåla. Eftersom det vi talar om är 1900-talet blev han bara korsfäst ett par gånger  och återuppstod. Trots detta säger Ture Sjölander: "Det är inte jag som är konsten det är du  jag är bara ditt redskap."

Aapo Saask 2004


 

 
The Director

Saask Aapo, Mr.

Biography
Aapo Sääsk was born in 1943 in Estonia and has lived in Sweden since 1944. He attended Brown and Rutgers Universities in the US and Stockholm and Linköping Universities in Sweden. He has initiated, promoted and organized research and development projects in Sweden and abroad.

Financial assistance for the projects was granted by agencies such as World Bank/IFC, ITC/WTO, FAO, EC, EDF, ADB, the Swedish International Development Authority (Sida), the Swedish Fund for Industrial Co-operation (Swedfund), the Swedish Export Council, the Import Promotion Agency for Products from Developing Countries (IMPOD), the Swedish Board for Technical Development (NUTEK), the Swedish Council for Building Research (BFR), and the Industrial Fund of Sweden.

Based on Mr. Sääsk's recommendations and support, several agro-industrial projects have been established in Third World countries. Extended World Bank, ITC and FAO projects in Tropical Crops have been initiated and Mr. Sääsk’s views and advice solicited by international funding agencies and foreign Governments. Mr. Sääsk has also throughout his entire career, without charge, advised inventors and entrepreneurs, in Sweden and in Third World countries, in the areas of energy, food, water and business development.

In later years, Mr. Sääsk has mainly worked with proprietary technology and has been engaged in mobilizing resources, co-ordinating development work and promoting technical research which resulted in formation of a number of companies.

Education
BA 1964 at Brown University, Providence, Rhode Island, USA
Postgraduate Scholarship 1964-65 at Rutgers University, New Jersey, USA
MA Political Science and Philosophy 1968 at University of Stockholm, Sweden
M.Sc. in Education 1970 at University of Linköping, Sweden
MBA 1973, University of Stockholm, Sweden


Contact address
Scarab Development AB
Nybrogatan 12
SE-114 39 Stockholm
Sweden.
Tel +468-6603970
Fax +468-6629618
E-mail
aapo@scarab.se

 
newstime2007.com  
 
 
  TURES VERK UTMANAR 
 
    "Konstnärerna samhällets antenner"
Ture Sjölander
 
 
Transcript from news article.
HP - Hallandsposten - Sweden
22 September 1993.
by
Roland Andreasson.
 
 
Han  är konstnären som nästan fick Australiens premiärminister bötfälld, och han utmanade hela kontinenten med sina kontroversiella manifestationer i invandrarafrågor.
Så visst kan en kulturarbetare sätta luntan till många laddningar.
Konst är inte heminredning.
 
- Den enda hållbara definitionen på konst är "tanke omsatt i handling", säger Ture Sjölander, 56 år och sedan kort tid tillbaka bosatt i Oskarström.
 
Därmed är han också hallänning. Det är viktigt för honom att betona, inte därför att det är något extra fint med hemhörighet i detta västsvenska hörn, utan därför att markeringen bildar startpunkt för ett betydligt mera vittfamnande resonemang, nämligen debatten kring invandringen. Även om han är född i Sundsvall, har verkat i Stockholm och Malmö och bott länge utomlands, är han nu hallänning, eftersom han slagit ner bopålarna i Halmstads kommun.
 
Detta med bostadsort var en primär fråga i den stundtals mycket inflammerade diskussion han drog igång under sina år i Australien. Dit hade han egentligen inte tänkt sig, när han fick Konstnärsnämndens stora stipendium. Han sökte sig till Nya Guinea för att studera kroppsmåleriet och för att rekognosera och dokumentera inför en planerad filmatisering av Eric Lundqvists roman "Inge tobak, inget halleluja".
 
 
Skördade skäll
 
- Det blev emellertid Australien 1986, och där fann han sig väl mottagen - så länge han uppgav sig vara turist. När han slog fast, att han bodde i landet och därmed hade samma rättigheter som övriga invånare, blev det dissonanser i välkomstkören. Här kom en utlänning och hävdade, att han kunde resa samma krav som i nationen inskrivna medborgare. Det blev en inflammerad insändardebatt, och rena skällsbrev hamnade i den Sjolanderska brevlådan.
 
Men det var han beredd på, eftersom han visste sig ha utmanat stora delar av den allmänna opinionen. Och man kan kalla hans aktion för ett konstverk, även om det gick utanför de traditionella uttrycksformerna. I denna typ av konceptkonst utgjorde själva ideen och de spår den avsatte det totala objektet. En i handling omsatt tanke.
 
Hävdar revir
 
- Vi människor vill leva i våra inmutade revir, men även om jag kan härleda min svenska släkt tillbaka till 1500-talet, är jag inte mer svensk än en nyligen invandrad person. Om jag bor i ett land, är jag också medborgare där och skall ha samma möjligheter och skyldigheter.
- Vad gäller Australienfinns det en benägenhet hos vissa delar av befolkningen att tala om det brittiska arvet, som om detta ensamt ger landet dess identitet. Men mer än 67 procent av befolkningen har icke-brittisk bakgrund.  " Vi " är i detta fall alltså knappt 35 procent. Och skall man tala om urbefolkningen i detta mångkulturella  samhälle, handlar det ju i så fall om aboriginerna, men de har närmast utsatts för utrotningsförsök.
- I ett vidgat perspektiv lyfte Ture Sjölander upp hela problematiken med människors hemortsrätt och vårt behov av tolerans och vidsynthet. Information och utbildning måste till för att lägga moteld mot främlingsrädsla och fascism. Om invandringen i Sverige skall stoppas, skall det i så fall bara ske temporärt till dess reglerna är satta, för det nu bofastas beteenden och ageranden, menar Ture Sjölander.
 
Häxbrygd av hat
 
- Tar vi inte itu med problemet nu, kan det snabbt växa oss över huvudet och leda till en formlig explosion av hat och våld. Och EG, som ibland lyfts fram som en fredsorganisation, kan lätt utvecklas till sin motsats med krig mellan olika etniska grupper, fruktar Ture Sjolander.
Ett förfärande exempel på sådan utveckling finns att studera på nära håll, nämligen i Jugoslavien.
 
Ture Sjölander ger delvis politikerna skulden för att ha kokat till sådan häxbrygd, men även medierna har sitt ansvar.
- Det är lätt att utnyttja medierna för att odla främlingsfientlighet, menar Ture Sjolander. TV har en oerhörd genomslagskraft, men redovisningen ger en fragmentiserad verklighet, och nyhetsindustrin jobbar nästan som börsen. Inslag erbjuds, säljs och går runt till olika delar av världen.
 
Kyrkorna skyldiga
 
- Ture Sjölander utpekar dessutom kyrkorna som skyldiga till att många platser på jorden drabbats av motsättningar och elände.
I många relationer utnyttjar kyrkorna fel känslor hos de olika folken, anser han. Begrepp som kulturell tillhörighet blandas med etniska traditioner och gudstroende. Kärleksbudskapet kommer i skymundan eller vantolkas.
Själv skulle han vilja genomföra ett stort projekt, där bildbudskap och tal flätas samman. Ett 20-tal stora målningar skulle reflektera vår egen tid och spegla den moderna ikonografin. Mot en bakgrund  av projektioner skulle företrädare för olika religiösa riktningar mötas till ett meningsutbyte. Ur dessa dialoger skulle ett nytt förhållningssätt kunna växa fram. Och så länge samtal pågår, minskar riskerna för krig.
Ture Sjölander tror på sprängkraften i sådana aktioner, och han har bevis på att de fungerar.
När premiärminister Paul Keating besökte den australiska staden Townsville, passade den svenske konstnären på att sticka fram två femdollarsedlar med drottning Elisabeths porträtt. Han utbad sig premiärministerns autografer, och denne signera villigt de båda papperpengarna. Reaktionen lät inte vänta på sig.
Keating hade förstört statlig egendom och riskerade därmed i princip ett tvåårigt fängelsestraff och höga böter.
Just i dessa dagar kommer meddelanden om att Australien är på väg att kasta av sig den brittiska överhögheten och bli republik.
 
Mycket effektivt
 
Naturligtvis  innebar inte den Sjolanderska aktionen någon direkt vändpunkt beträffande nationens framtida status och styreskick, men den visade sig vara mycket effektiv som ett exempel på hur en konstnär med udda grepp kan spela en viktig roll i dagsdebatten.
- Konstnärens roll får inte reduceras till att framställa bijouterier. Att måla tavlor är inte den primära uppgiften. Konstnärerna skall fungera som samhällets antenner.
 
newstime2007.com
 

 
 
 
KONSTPERSPEKTIV MAGAZINE SVERIGE: 
Intervjun hade delvis redigerats av Olofsson utan att informera Ture Sjolander.
Webadresser var också  inskrivna i Sjolanderäs svar som förtydliganden av svaren men bort tagna av redaktören innan tryck.
 
 
 
Konstperspektiv  ( KP ): Var befinner du dig nu ?
 
Ture Sjölander ( TS ): Geografiskt och fysiskt befinner jag mig just nu på en ö i tropikerna, Magnetic Island. Något av ett paradis. En av de första europeerna som satt sin fot i denna region och seglade i dessa vatten var Dr. Daniel Solander, den 6 Juni 1770 - den numera varande, Svenska Flaggans Dag.
Mentalt befinner jag mig dock i ett exiltillstånd, men som Winston Churchill en gång sa: " If you are walking through the Hell, continue to walk."
 
KP: När och varför lämnade du Sverige ?
 
TS:  1982 reste jag för första gången runt i Malaysia och Australien och senare 1986-1987 vistade jag Australien på inbjudan från konstskolor och det australienska filminstitutet.
Jag reste runt i Papua Nya Guinea och studerade kroppsmåleri. Jag redovisade detta projekt med en installation på Etnografiska Museet - Folkens Museum -  i Stockholm. Projektet var finansierat av Konstnärsnämnden i Sverige.
 
Jag återvände till Australian permanent 1988 och kom tillbaka till Sverige 1993 med min nya familj för en kort och dramatisk tid, då min 4-åriga son, Matu, blev kidnappad till Filippinerna. Jag flyttade tillbaka till Australien, men blev uppmanad att åter resa till Sverige med hopp om att min son skulle bli utlämnad  från Filippinerna och återförenad med mig.
Den svenska  regeringen desavouerade hela affären och skandaliserade  min person genom en olaga häktning under 63 dagar.
 
Jag fick en ersättning av den svenska Justitiekanslern för "sveda och värk" med 150.000 kronor, men har aldrig blivit kompenserad av svenska staten för den internationella ryktesförstöringen och för förlusten av arbetsförtjänst.
 
1997 vistades jag någon vecka  i Älvdalen under ett skulptursymposium och 1998 var jag inbjuden till The World Conference on Culture  på Hässelby slott.
 
Därefter beslutade jag mig för att aldrig återvända till Sverige, om inte den svenska staten reviderar lagstiftningen och utfärdar en skrifligt ursäkt föt den olaga häktningen, samt ger mig en väl tilltagen ekonomisk kompensation, runt 3 miljoner kronor, typ EX GRATIA - EX ANIMO.
 
KP: Hur kom det sig att du valde att arbeta med konst ?
 
TS: Jag tror inte att jag "valde att arbeta med konst", det blev snarare en livsstil. Som 13-åring hade jag ett brinnande intresse för fotografi i alla dess former.  Som 15-åring hade jag mitt första sommarjobb som lärling på TT:s redaktion i Sundsvall. En förförande ny mediateknologi med teleprinterkommunikation gav mig min första insikt om massmedias funktioner. Fem mycket erfarna redaktörer  gav mig privatundervisning i fotografi som konst.
 
Samma år visade en trevlig morbror till mig i Stockholm , elektroingenjör Knut Magnusson, Stuvsta, Huddinge, hur man kunde förvränga och manipulera en svart/vit Televisions bild med hjälp av en kraftig magnet. Det öppnade en helt ny värld för mig, liksom en farbror till mig gjorde, som var radiotekniker och radarexpert vid Flygvapnet i Arboga, Mattias Sjolander.
Ett annat sommar jobb jag hade var som pressfotograf för Sundsvalls Tidning och lärling till en fotografisk legend, då 82-åriga Maria Kilbaum.
 
KP: Vilken uppgift ser du att konsten har i vår tid och vårt samhälle ?
 
TS: Konsten har ingen direkt  uppgift, den ger snarare uppgifter till det samtida och framtida samhället.
 
Bildkonst är i mina ögon och med mitt förstånd en forskning av första graden, likaväl som fysikers eller snedseglande matematikers olikartade fåfängligheter.
Konst är inte endast en fråga om att producera "bijouterier" för ett vardagsrum eller ett konstgalleri.
 
KP:  Du verkar röra dig med stor frihet mellan olika konstnärliga uttryck, från måleri till conceptualism. Är det en uttryck för en medveten konstnärlig strategi, eller resultat av ren och skär experimentlust där och då ?
 
TS: Både och, är jag benägen att svara. Nuet är alltid en ocean av obetalbar information. Inte ens Google kan balansera informationen från människans gåtfulla och mentala Tsunamis.
 
KP: Har du regelbunden kontakt med svenskt konstliv fortfarande ?
 
TS: Jag har ingen regelbunden kontakt med svenskt konstliv, annat än att Moderna Museet uttryckt en önskan om att jag fullbordar ett installationsverk inköpt av Pontus Hulten 1966.
Fylkingen i Stockholm hade en visning av mina elektroniska verk från 60-talet under april 2004.
 
KP: Vad arbetar du med ? Enbart konst eller annat ockå ?
 
TS: Jag arbetar med en serie nya större målningar i akryl och duk, i stil med vad som nyligen visades på Galleri Svenshög i Lund. Parallellt  har jag de senaste åren byggt upp en massiv webplats om mitt liv, som säkert kommer att ses som en dödsruna i den svenska regeringens ögon. För en intelligent observatör kan min levnadsteckning på Internet visa en bitterljuv beskrivning av korrumperade regeringar och bisarra etablissemang inom konstvärlden.
 
KP: Planerar du att återvända till Sverige ?
 
TS: Okänd Känd Ökänd ... Jag besöker gärna Sverige som gästföreläsare på inbjudan av svenska universitet, konstföreningar, konsthögskolor och kulturinstitutioner. " Svenska gräsrötter " är av större intresse för mig än de svenska medierna, särskilt som jag kan spåra min egen familjehistoria ända tillbaka till 1540. Jag har just fått en personlig inbjudan att arbeta i Sverige under en tid i Alfred Nobels hus i Vinterviken, Stockholm.
Jag kan återvända till Sverige om Moderna Museet formellt bjuder in mig och ger mig en generös budget för rekonstruktionen av verket Hulte'n köpte in 1966.
Alla dörrar var öppna för mig i Sverige fram till min häktning 1996, när regeringen beslutade att åsidosätta allt sunt förnuft. En sanering av den svenska lagstiftningen kunde onekligen stimulera mig att axla rollen som ny statsminister. En demokratisk skyldighet !
 
1/05 KONSTPERSPEKTIV 43
 

 
 

ADVOKATERNA   

ARRHENIUS & ERIKSSON AB
Box 12 107  102 23 STOCKHOLM
 
1 AUGUSTI,  2001
 
via facsimile till Ture Sjolander.
 
UTKAST TILL SKRIVELSE
 
 
Till
 
Justitiedepartementet
 
 
Ang. Ture Sjölander
 
Undertecknad har sedan lång tid biträtt Ture Sjölander. Ture Sjölander anhölls och häktades på sätt som framgår av bilagda skrivelser såsom misstänkt för ett antal brott. Misstankarna mot Ture Sjolander var spektakulära och rönte på grund av detta stor massmedial uppmärksamhet. Ett axplock av denna uppmärksamhet bilägges. Ture Sjölander frikändes helt av tingsrätten. Till följd härav ansökte  Ture Sjölander hos justitiekanslern om skadestånd dels på grund av den kränkning som häktningen innebar och dels begärdes ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
 
Efter det att Ture Sjölander väckt talan mot staten träffades en uppgörelse mellan Ture Sjölander och justitiekanslern avseende kränkningsersättning. Någon ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalades inte. Grunden härför var att justitiekanslern fann att Ture Sjölander inte kunde visa den skada han utsatts för.
 
Ture Sjölander är en internationellt känd konstnär. En kopia av Ture Sjölanders CV bilägges.
 
 
I anslutning till att Ture Sjolander 'greps' och även lång tid före det,  pågick ett intensivt arbete bland annat med att försöka få Ture Sjölander son återbördad till Ture Sjölander efter det att sonen egenmäktigt förts iväg av sonens mor. Detta arbete utfördes bland annat av Ture Sjolanders rättshjälpsbiträde i Sverige, advokaten Bengt Nestrup, som kortfattat beskriver läget i ärendet vid tillfället för 'gripandet'.
 
När Ture Sjölander 'greps' avstannade hans möjligheter att själv engagera sig i kampen för sin son av natuliga skäl. Även om man försökte lindra följderna av frihetsberövandet genom att tillåta advokaten Bengt Nestrup att besöka Ture Sjolander på häktet så gjorde hans situation det ändå omöjligt för honom att på ett relevant sätt engagera sig i saken. Ture Sjölanders son är alltjämt egenmäktigt i mammans vård, något som Ture Sjolander är övertygad har att göra med att han frihetsberövades.
 
Efter denna korta sammanfattning av bakgrunden vill jag nu gå till problemet.
 
Det aktuella frihetsberövandet och misstankarna mot Ture Sjölander har inte bara rönt uppmärksamhet i Sverige utan även internationellt. Ture Sjölander är bosatt i Australien och har i sitt konstnärliga värv även arbetat internationellt.
Intresset för Ture Sjölander är numera noll och ingenting. Detta beskrivs väl i ett yttrande från Konstnärernas Riks Organisation, som bilägges.
 
Att i traditionell mening bevisa Ture Sjölanders skada så som exempelvis med ganska stor lätthet kan ske för en person som har fast anställning är inte möjligt. En konstnärs inkomster är ojämna. Det är dessutom så att konstnärer normalt sett får lägga ner lång tid av oavlönat arbete för att sedan plötsligt - om det lyckas - tjäna stora pengar. När det gäller Ture Sjolander så råder ingen tvekan om  hans kapacitet att lyckas som konstnär, vilket väl framgår av hans CV, men däremot är det numera omöjligt för honom att få något gehör för sina konstnärliga projekt. Överallt där han vänder sig betraktas han som en persona non grata.
Denna typ av följdskador är svåra att passa in i det regelverk som nu gäller i Sverige, vilket desto mindre rimligtvis borde innebära att Ture Sjölander tillerkänns ersättning. Inom nuvarande lagstiftning skulle detta möjligen kunna lösas genom att skadan uppskattas till ett skäligt belopp, något som justitiekanslern inte varit beredd att göra.
 
Ture Sjolander anser emellertid att hans mål är ett utomordentligt bevis på att lagstiftningen inte fungerar i nämnt avseende. Att Ture Sjölander skall förvägras ersättning på grund av bevissvårigheter och att skadan inte belöper sig exakt på den tid då han varit frihetsberövad skall inte innebära att han kompenseras för de förluster han gjort och gör. För Ture Sjölander är det bekant att staten vid andra tillfällen har utgivit ersättning exgratie för personer som lidit svår personskada till följd av brottsmisstankar och frihetsberövande.
Ture Sjölander önskar därför att man överväger en sådan åtgärd och det är hans förhoppning att han själv skall beviljas företräde hos justitiedepartementet för att redogöra för sin situation i detalj. Det kan inte vara acceptabelt enligt Ture Sjölander att en persons ekonomi totalt slås i spillror utan att denne person för detta kompenseras.
 
Högaktningsfullt
 
Johan Eriksson
advokat
 
Tel: 08 - 545 701 30
Fax: 08 - 545 701 39
 

 
KIDNAPPADE  FYRAÅRINGEN
 
FADERN  STÄMMER TINGSRÄTTEN
 
 
Transcript from news article
Hallands Nyheter - Halmstad - Sweden
October 8, 1993.
by
Johan Rydeman
 
 
HALMSTAD. Kidnappningen av fyraårige Matu Sjölander kunde ha stoppats om de svenska myndigheterna gripit in i tid.
Nu  polisanmäler pappan den ansvariga tingsrätten och kräver fem miljoner i skadestånd.
- Även om jag inte får tillbaka min son kan det rädda andra barn från samma sak, hoppas Ture Sjolander.
Lille Matu har kidnappats av sin filippinska mamma, som tillhör en extrem religiös grupp på Filippinerna.
Hon var på besök med sonen hos släktingar i USA när hon ringde hem till Ture i Oskarström den 18 augusti och oväntat berättade att hon inte tänkte återvända till deras nya hem i Sverige.
- Matu måste få en riktig katolsk uppfostran, förklarade hon. Vi kommer aldrig mer tillbaka.
Några dagar senare fick maken ett brev med samma budskap.
 
Solklart fall
 
Ture Sjölander kontaktade redan den 20 augusti via advokat tingsrätten i Nacka, där han bodde innan han flyttade till Australien och träffade sin fru.
- Jag ville förstås att  tingsrätten omedelbart skulle begära att de amerikanska myndigheterna lämnade ut Matu till Sverige. Det var ju solklart att min fru planerade att kidnappa honom.
 
Tre dagar för sent
 
Men tingsrätten dröjde ända till den 13 september med att fatta sitt beslut - tre dagar efter att hustrun flugit från New York till Los Angeles och därefter försvunnit med pojken.
- Det är ju inte klokt. Tänk om någon skriver och säger att han skall slå ihjäl Carl Bildt på måndag och polisen inte gör något förrän på onsdagen!
- I mitt fall ingrep faktiskt de amerikanska myndigheterna på eget initiativ. De gjorde husrannsakan hos min frus släktingar, men kom tyvärr för sent.
 
Kostar att leta
 
Ture Sjölandertar nu det unika steget att polisanmäla Nacka tingsrätt, som han anser brutit mot lagen genom att inte ingripa  "utan dröjsmål". Han kräver också fem miljoner i skadestånd.
- Jag behöver pengarna om jag på egen hand ska kunna spåra upp min son.
 
 
 
Män särbehandlas
 
- Det är också en principsak att myndigheterna inte får  behandla  barn och föräldrar så här. I mitt fall var jag uppenbarligen av fel kön. Om det varit mannen som rövat bort barnet så hade man säkert slagit till med en gång.
Matu och hans mamma är fortfarande efterlysta i USA. Ture Sjölander fruktar att de redan kan ha flugit vidare till Filippinerna, dör det kan vara mycket svårt att få tag i honom.
 
sidan 5 forts.
 
PAPPAN KRÄVER FEM MILJONER EFTER KIDNAPPNINGEN.
 
Kidnappningen i USA av fyraårige Matu Sjölander från Oskarström kunde ha stoppats om de svenska myndigheterna handlat i tid.
Efter att mamman ringt hem och berättat för maken om sina avsikter dröjde hon nästan tre veckor med att försvinna med pojken.
Nu polisanmäler Ture Sjolander tingsrätten som inte brydde sig om att begära hans son utlämnad till Sverige under tiden.
- De amerikanska myndigheterna gjorde mycket mer än de svenska, konstaterar han.
 
+++++++++++++++++++++++++++++++++++
 
Kommentar 2001 av Ture Sjolander:
 
När jag anlände till New York för att förhoppningsvis kunna hämta min
son och för att besöka domstolen där i frågan blev jag ombedd av den ansvariga svenska ambassad tjänste personen jag tog kontakt med, att ta första planet hem till Sverige. Det var en chock för mig att höra tonen hos denna tjänste'man'.
Förklaringen kom senare i skriftlig form, som jag begärde,
Min hustru hade innan dess varit i kontakt med bl.a svenska ambassadens kvinnor för att få hjälp med sin planerade kidnappning. Hustrun hade framställt mig för damen på ambassaden som en alkoliserad hustru misshandlare.
Det är inte svårt att hata kvinnor efter en sådan skräck upplevelse.
 
Det är en rad av andra förfärliga missförhållanden som borde bli föremål för en ny intevju och särskilt efter den förljugna australienska film dokumentären som ställde 43 frågor till mig - filmade-ljud - och endast en fråga användes i filmen.
 
Sen har vi den svenska regeringen som inte ersätter - ger skadestånd - till felaktigt häktade och frikända personer.
 
Endast fascist stater agerar på sådant sätt.
Svenska nyhets media sitter i knäna på makthavarna.